Sunny Monday

Så här är jag igen. Lika hoppfull som vanligt efter en helg där batterierna blivit laddade.
Jag vill lära mig att behålla den här känslan. Hitta ett sätt att ladda batterierna mitt i veckan.
Fast just nu ska jag bara njuta av känslan.

Färdriktning tack

Varför kan den inte ge med sig?
Den där värkande saknaden efter någonting...
Jag inser ju att jag stängt de flesta dörrarna själv.
Gång på gång försöker jag hitta det jag söker, i det jag redan har.
Gång på gång, som en fågel som försöker flyga genom ett stängt fönster.
Jag vet att det måste hända någonting.
Att jag måste ta mig vidare i mitt liv.
Men hur ska jag ens kunna ta de första stegen,
när jag inte vet åt vilket håll jag ska?


Hest barn, vimsig vovve och nybakat bröd

Idag blev det bröd bakat iaf.
Jag fick stanna hemma med Ry som är vrålförkyld och knappt hade någon röst i morse. Så när jag ändå var hemma tog jag tag i saken.
Nu ligger det hälsosamt bröd i frysen.

Och våran Puff har varit med Nicko i Borås och blivit röntgad igen. Så nu får vi se vad dom säger. Antagligen får hon avelsstopp, men det hade vi ju räknat med från början.
Hon fick lugnande idag igen så hon var lite spak när hon kom hem...


Små, små toner av lycka

Den här helgen blev över förväntan (trots att jag inte fick bakat något bröd som jag tänkt)!!!

Det var lite trögstartat igår morse, men till sist fick jag i lite färg i håret och sen rullade det på med städning. Mitt i allt ringer A som jag inte sett på evigheter och vill komma på spontanfika. Så gott att se henne igen!

Senare blir vi medbjudna till kompisar till Bäcca och får ordnat barnvakt i all hast. Ryona skulle redan sova borta, och Fabbe fick sova över hos en av grannkompisarna.

Så vi hamnade på en trevlig liten förfest och sjöng Singstar och det var toppen. Insåg hur lycklig jag blir av att sjunga! Tror att jag hittat en viktig pusselbit till mitt må-bra-pussel, eller vad man ska kalla det.
Kvällen slutade iaf med utgång. Hamnade på inte världens roligaste ställe, men sällskapet var toppen så jag hade kul ändå!

Idag har vi slappat och promenerat hund. Jag har fått tvättat en hel del och Ryno har duschat Puffen. Vi har även spånat lite på vårt omflyttningsprojekt, där barnen ska få varsitt rum.

Idag finns det hopp! ♥

[En av deltagarna på förfesten...]


Nattsudd...

Borde gå och lägga mig nu så Jag orkar få lite saker gjort i helgen.
Hoppas på bättre väder igen med. Känner att jag (precis som så många andra) är i akut behov av solljus!

Kom precis på att jag är sugen på lite pysslande i köket. Kanske kan få bakat bröd den här helgen med? Hmm... kan nog bli bra det här.

Månen btw är otroligt skarp i natt! Blev lite sugen på att yla när jag var ute med Puff...

Tanke eller känsla?

Denna eviga snö! Nu kom den tillbaks igen! Men de senaste dagarna har jag iaf sett att det finns hopp om våren. Skönt.

Har funderat en del (igen) på det där med känslor och förnuft. Tycker sällan att de samarbetar. Så när ska man lyssna på vad?
Som när jag tycker att jag borde vara lycklig och nöjd, och så är jag inte det iaf. Lik förbannat hamnar jag i gropen.
Samtidigt som jag försöker sätta fingret på vad som är fel så måste allt runt omkring rulla på och flyta. Jag skulle behöva en time out! Få landa i mig själv och få mina prioriteringar rätt.
Jupps...

Frågor

Så ok? Vad är jag rädd för? Vad är det som är så farligt med att leva och bara vara sig själv?
Förhoppningsvis får jag hjälp med att svara på det inom kort.

Det känns som om jag lever i ett skal som är för trångt,
men om jag tar det av mig kommer jag att falla i bitar.
Vem fångar mig då?
Jag vill vara stark och kunna ge.
Inte skakande och hjälplös.
Sårbar visst.
Men med värdighet.

Finaste Puffen i blek vårsol ♥


När det inte räcker

Jag har haft en rejäl svacka. Igen. Nu mår jag bättre.
Jag har väldigt många goa omtänksamma människor omkring mig och det hjälper.
När jag mår som sämst känner jag mig totalt ensam. Det är skönt när det visar sig att det inte är så.
Men det här är hur jag kände i söndags. På botten av gropen.
Det är en osäkerhet jag inte helt lyckas skaka av mig.


Ibland räcker det inte med bara vilja.
Jag känner mig så värdelös.
Jag räcker inte till.
Vem vill vara vän med nån som alltid mår dåligt? Som aldrig lyckas ta tag i sitt liv?
Hur ska jag kunna begära att någon annan ska orka, när jag inte orkar själv?
Har blivit rätt bra på att låtsas att jag mår ok. Eller åtminstone dämpa mig. Jag kanske säger att jag är trött, fast jag egentligen skriker inombords.
Varför jag mår dåligt? Jag vet inte.
Men jag vet att jag inte gillar mig själv.
Önskar att jag gjorde det. Jag försöker.
Men ibland räcker det inte med bara vilja.

Rubrik? Vad är det?

Det är tydligen halt ute idag på utvalda ställen... Aj mitt knä!

Jag ha haft en himla bra helg iaf! I lördags kom mina föräldrar och hämtade barnen. Sen var det förfest på hisingen och efter det utgång med rumpskak. Var ovanligt pigg när jag kom hem kl 05.15 på söndag morgon.

Efter några timmars sömn tog vi hunden och åkte ut till mams och paps för att äta god mat.

Nu börjar en ny vecka och jag hoppas den bjuder på lika mycket bra energi som helgen.

RSS 2.0