Dags att gå vidare

Just nu känns det som om den här bloggen har gjort sitt.
Jag behöver inspiration och en nystart.

Välkommen att fortsätta läsa på: http://cryinphoenix.blogspot.com/

Wohoo!

Ok, inte världens bästa bild...
Men den är tagen med webkameran på min nya laptop!!!
Bästaste Ryno kom hem med den till mig idag! *glad glad glad*
Nu kan jag sitta och skriva eller vad jag nu vill göra, vartsomhelst här hemma. Underbart! =)))

 


Känns bra



Har haft en fin helg.
Bara sådär.
Fler sådana tack!
Men nu är helgen slut och Jag tänker ha en ny fin vecka. Ska titta lite på utbildningar tänkte jag. Verkar som om jag kanske har råd att börja plugga ändå. Dags att ta sig vidare nu kanske? Ja! Vill inte stå och stampa på samma ställe mer. Dags att gå vidare. :)

Balkonghäng


Så vart det tisdag och jag är hemma för andra dagen i rad med hängigt barn. Piggare nu dock, så imorgon blir det skola och jobb igen.
Passar på att njuta lite av vår balkong nu när jag ändå är hemma och vädret tillåter. Inte fel alls!

Tjohoo!

Hallelulja för vissa mediciner! Igår eftermiddag började jag känna igen mig själv igen, och i morse vaknade jag och mådde bra, rätt och slätt.
Underbart!

Är det för mycket begärt?

Både psyket och kroppen strejkar.
Försöker vara i nuet och glädjas åt det som är bra, men blir inte av med obehagskänslorna. Har känt mig helt avtrubbad idag.
Det är inte min mening att vara otacksam eller missnöjd över livet.
Önskar bara att det kunde kännas bra...

Snurr...

Stor känslomässig svacka...
Troligen sviter efter att jag slutat med medicinen. Har haft yrsel sen tidigt i förmiddags.
Just nu känns det rätt ok. Har varit ensam hemma med hunden och tittar på feelgood-program på tv.

Börjar bli mycket trött på att känna mig svag hela tiden. Att alltid behöva vila i tid och otid. Jag vet att jag antingen stressar eller grubblar bort min energi, men vad ska jag göra?
Jag grubblar så jag blir helt handlingsförlamad. Det går väl inte att leva utan att någonsin trampa någon på tårna antar jag?
Fast just nu känns det som det mestadels är mina egna tår som blir blå...

Påsk



Har haft en toppen påskhelg! Sol, sol, sol och härligt sällskap! Och så förstås massa god mat på det.
Hade tänkt skriva lite mer, men jag är så jävulusiskt trött så det går inte.

Kram på er!

Vårkänslor



Jag tycks ha vaknat på rätt sida idag. Bara att tacka och ta emot!
Och vädret! Det ger mig lust att städa! Och bryta chokladtrippen jag är på just nu... Helt sanslöst! Fattar inte att jag trillar dit gång på gång?!
Men som sagt. Städa får det bli idag. Då distraherar jag mig dessutom från frustrationen över pengarna vi väntar på. Så mycket som väntar på att bli gjort när de väl trillar in. Tålamod är inte min starka sida...

Så svälja min hälsosamma frukost (bestående av gi-bröd och smoothie av yoghurt, mandelmjölk, blåbär och björnbär) och sätta igång!

Tandjakt

Det är fredag och jag kände mig mycket ovaken, tills sonen plötsligt upptäckte att han har tappat en tand under natten. Antingen har den trillat ur sängen, ner på golvet, eller så har han svalt den, för den går inte att hitta. Vi kommer fram till att vi får skriva ett brev till tandfén (som han egentligen inte tror på...) och ordna så att han får sin peng ändå.

Så, pga oförutsedd tandjakt är jag återigen ute i sista minuten... Men jag är vaken nu iaf!

I gråzonen


Jobbet och vardagssysslorna tar all min ork.
Dödar inspirationen.
Hur ska jag kunna skriva något vettigt när tankarna är tomma och orden slut?
När fantasin slagit knut på sig själv?
Det enda jag åstadkommer är gnälligt blaj om hur jag mår.

Jag längtar efter lyckobubbel och ro i själen.
Är det inte mig förunnat?
Eller finns det där,
fast jag är blind och döv och oförmögen att känna?

Känner hur jag är på väg att ta på skygglapparna och krypa ner i gropen igen.
Där jag kan ligga och ruva på gråten som aldrig fått komma ut.
En vingklippt själ.

Vad längtar jag efter?
Vad är det jag söker?

Mindre stress

Det har varit en bra vecka!
Stressen har faktiskt varit svårast att hålla borta nu under helgen, pga allt jag vill hinna göra. Men jag har iaf lyckats vända det hyfsat, och igår fick jag hjälp med barnvakt av bästa grannarna så att kunde komma iväg en sväng till stan i lugn och ro.

Hela helgen har faktiskt handlat om umgänge med grannar. I fredags hade vi goa Liselotte här på sent kvällsbabbel. I lördags blev det mer babbel nere i köket hos Laila och hennes Erica. Igår käkade vi tacos med Bäcca och Nicko.

Nu börjar en ny vecka som känns lovande. Har fått tid hos psykologen på tisdag!

Sunny Monday

Så här är jag igen. Lika hoppfull som vanligt efter en helg där batterierna blivit laddade.
Jag vill lära mig att behålla den här känslan. Hitta ett sätt att ladda batterierna mitt i veckan.
Fast just nu ska jag bara njuta av känslan.

Färdriktning tack

Varför kan den inte ge med sig?
Den där värkande saknaden efter någonting...
Jag inser ju att jag stängt de flesta dörrarna själv.
Gång på gång försöker jag hitta det jag söker, i det jag redan har.
Gång på gång, som en fågel som försöker flyga genom ett stängt fönster.
Jag vet att det måste hända någonting.
Att jag måste ta mig vidare i mitt liv.
Men hur ska jag ens kunna ta de första stegen,
när jag inte vet åt vilket håll jag ska?


Hest barn, vimsig vovve och nybakat bröd

Idag blev det bröd bakat iaf.
Jag fick stanna hemma med Ry som är vrålförkyld och knappt hade någon röst i morse. Så när jag ändå var hemma tog jag tag i saken.
Nu ligger det hälsosamt bröd i frysen.

Och våran Puff har varit med Nicko i Borås och blivit röntgad igen. Så nu får vi se vad dom säger. Antagligen får hon avelsstopp, men det hade vi ju räknat med från början.
Hon fick lugnande idag igen så hon var lite spak när hon kom hem...


Nattsudd...

Borde gå och lägga mig nu så Jag orkar få lite saker gjort i helgen.
Hoppas på bättre väder igen med. Känner att jag (precis som så många andra) är i akut behov av solljus!

Kom precis på att jag är sugen på lite pysslande i köket. Kanske kan få bakat bröd den här helgen med? Hmm... kan nog bli bra det här.

Månen btw är otroligt skarp i natt! Blev lite sugen på att yla när jag var ute med Puff...

Tanke eller känsla?

Denna eviga snö! Nu kom den tillbaks igen! Men de senaste dagarna har jag iaf sett att det finns hopp om våren. Skönt.

Har funderat en del (igen) på det där med känslor och förnuft. Tycker sällan att de samarbetar. Så när ska man lyssna på vad?
Som när jag tycker att jag borde vara lycklig och nöjd, och så är jag inte det iaf. Lik förbannat hamnar jag i gropen.
Samtidigt som jag försöker sätta fingret på vad som är fel så måste allt runt omkring rulla på och flyta. Jag skulle behöva en time out! Få landa i mig själv och få mina prioriteringar rätt.
Jupps...

Frågor

Så ok? Vad är jag rädd för? Vad är det som är så farligt med att leva och bara vara sig själv?
Förhoppningsvis får jag hjälp med att svara på det inom kort.

Det känns som om jag lever i ett skal som är för trångt,
men om jag tar det av mig kommer jag att falla i bitar.
Vem fångar mig då?
Jag vill vara stark och kunna ge.
Inte skakande och hjälplös.
Sårbar visst.
Men med värdighet.

Finaste Puffen i blek vårsol ♥


Rubrik? Vad är det?

Det är tydligen halt ute idag på utvalda ställen... Aj mitt knä!

Jag ha haft en himla bra helg iaf! I lördags kom mina föräldrar och hämtade barnen. Sen var det förfest på hisingen och efter det utgång med rumpskak. Var ovanligt pigg när jag kom hem kl 05.15 på söndag morgon.

Efter några timmars sömn tog vi hunden och åkte ut till mams och paps för att äta god mat.

Nu börjar en ny vecka och jag hoppas den bjuder på lika mycket bra energi som helgen.

Tidigare inlägg
RSS 2.0