Höstbaciller!
Förlåt, men jag har verkligen haft fullt upp. Nu är jag här igen! Full av förkylningsbakterier från nya jobbet! Men det är sådant man får räkna med.
Hela förra veckan har varit bra. Ry gick första gången på dansskolan i fredags och tyckte det var kul. I lördags var vi på Borås Djurpark tillsammans med Malin. *mysigt*. På kvällen/natten var jag ute med grann-morsorna och fnissade och dansade rumpan av mig, trots hotande febertopp på eftermiddagen (förkylningen började i torsdags). Var rätt så dö på söndagen sedan... Jag blev i vanlig ordning inte bakis, men kombinatioen råförkylning och sömnbrist är inget vidare. Ryno var gullig och stod för matlagningen den dagen och jag fick även sova middag, så igår var det jobbet som gällde igen. Kom hem med energi kvar i bagaget.
Idag är det däremot lite sämre ställt med energin. Fabbe vaknade med feber och Ryno fick stanna hemma för jag hade möte med min chef. Detta möte tog en timme av min städtid så jag fick ha eld i rumpan på morgonen. Sedan var lunchen från tillagningköket försenad + att jag fick en massa kylvaror som jag var tvungen att prioritera innan lunchen kunde serveras, så då blev det till att ösa på igen. Efter den pedagogiska lunchen var det bara att tända rumpraketen ytterligare en gång för nu var det ju mindre tid kvar till disken. *pust*
Utöver detta gjorde sig förkylningen påmind hela dagen så jag kom hem som en trasa. Ryno är också på väg att bli förkyld och jag kan säga att två sjuka vuxna i vår familj är en ganska grinig kombination. Jag stressar upp mig över allt och inget och han i sin tur tar vart enda ord jag säger som ett personangrepp. Vi har varit rörande icke-överens om det mesta idag. Inser dock att det är bacillerna som är boven. Det går väl över. Fabbe har fortfarande feber så jag ska vara hemma med honom imorgon. Ryona är glad för hon får gå till och från skolan själv och känner sig stor. Tyvärr har jag fått ett munsår så jag kan inte gospussa på någon av dem (inte på Ryno heller fast det säkerligen skulle behövas...). =(
Nå ja... Såhär är livet också ibland. Det är bara att le för sig själv och fortsätta mot bättre tider!
